You are here: Home Roleplaying Sarangki-kampanjen Introduktion till Ulearna och Sarangki
Introduktion till Ulearna och Sarangki

Introduktion till Ulearna och Sarangki

Sarangki är namnet både på en central provins i imperiet Ulearna och på den högplatå som omfattar större delen av provinsen. Detta är en kortfattad beskrivning den miljö kampanjen utspelar sig i.

Imperiet Ulearna

Ulearna är beläget strax norr om ekvatorn och kännetecknas av djungel och våtmarker (i den mån 4000 kvadratmil kan summeras i en mening). Från den mäktiga bergskedja som dominerar kontinenten, skjuter en halvö ut åt öster. Huvudstaden Il är belägen mitt på östkusten. Imperiet är tämligen tätbefolkat, med över 20 miljoner invånare. De allra flesta bor i små byar som i allt väsentligt är självförsörjande.

Året delas i fyra årstider. Vår och höst är varma och torra, sommaren är varm och regnig, medan vintern bara är regnig.

Två trosinriktningar dominerar i Ulearna. Den större, som dominerar på lnadsbyggden, är andetro. Denna är inte välorganiserad och har därför inget vedertaget namn. Ofta kallas den bara zhir (ung. liv). Den andra kulten är en monoteistisk tro, som kallas Daviran-kulten. De båda trosinriktningarna samexisterar tämligen väl; zhir tenderar att betrakta Davirans gud som en vishetsande, medan Daviran-kultens anhängare sällan förnekar andar, utan bara ser dem som mindre betydelsefulla.

Imperiet består av ett dussin provinser av varierande storlek.

Miljö

Sarangki är (huvudsakligen) en högplatå, med betydligt mer öppet landskap än i övriga Ulearna. Högplatån är omväxlande platt och kuperad, med otaliga vattendrag som obarmhärtigt skär sig genom landskapet, de flesta är biflöden till Diniz (ung. stora floden). I flodsänkorna trängs växtligheten.

Ron Durech är den enda av de östliga provinserna som har stora öppna områden. Provinsen domineras av landsvägen, som passerar rätt genom den. Här ligger huvudstaden och de flesta köpingarna. Längs hela kusten löper kalkvallen, en mellan 5 och 100 meter högt stup som störtar ned i havet. Bara på några få ställen, där den rasat, ligger fiskebyar. Lejonparten av XXX (ung Stora Skogen) tillhör nominellt Ron Durech.

Karachron kallas ofta bara träskprovinsen. En stor del av kusten domineras av floddeltan, det mest imponerande av vilka är Diniz delta om mer än 50 kvadratmil. I dessa deltan bor de flesta människor. De lever en stor del av sina liv i smala, grunda båtar och använder fisk och tång till allt. I norr omfattar provinsen västsidan av Rhankavizh (ung Våra berg, där "våra" ska tolkas som pluralis majestaetis).

Broliron är Ulearnas minsta provins. Längs landsvägen ligger otaliga köpingar som lever på närheten till Endari. I provnisens norra del ligger flera anrika gruvor.

Endari Mellan Ornodi och Ulearna ligger ett litet furstendöme som kallas Darini. Detta är inte mycket större än att det får plats en ganska stor stad i det, vid namn Endari. Endari är hemvist åt de tre stora handelshusen, som äger nästan alla handelsskepp i området.

Folk

Ilerna Det dominerande folket i Ulearna är Iler. Iler har generellt tjockt, svart, rakt hår. De flesta har grå eller gröna ögon. Genomsnittlig längd för män är 165 cm och för kvinnor 160 cm. Arinder

Framför allt i Broliron och i södra Sarangki finns enklaver av arinder som emigrerat från Ornodi. De bevarar mycket av sin egen kultur genom att isolera sig från Ilerna i egna byar. Arinderna känns igen på sin ljusare hy och sina bruna ögon. Där arinderna hållit sig för sig själva är män och kvinnor ungefär lika långa; kring 175 cm. Andra folkgrupper

Det finns åtskilliga minoriteter i Ulearna som har radikalt andra seder, men de är alla små och de flesta återfinns bara i en specifik avkrok.

Kultur

Ulearna har en förhållandevis homogen kultur.

Landsbyggd

Huvuddelen av ilerna bor i små byar om 25-500 personer. De är nästan uteslutande jordbrukare. Byarna är huvudsakligen självhushållande. Vanliga näringar är ris, fisk, djoko (en knölväxt som växer i rinnande vatten), tång, säd, flera typer av bönor och diverse odlade frukter. Många ligger vid kusten, i deltan eller längs floder och fisk är en stor del av dieten.

Köpingar

Utstrött över landsbyggden ligger köpingar, små enklaver av hantverkare. En del av dem har också kontor upprättade av Administrationen. Dessa köpingar har delvis en annan kultur än landsbyggden. Giftermål mellan de båda grupperna är ovanligt. Administrationen

Kejsarmakten kontrollerar Ulearna genom administrationen: Skatteindrivarna, Ingenjörerna, Armén, Revisionen.

Den lokala adeln

Provinserna är delvis självstyrande. I varje provins finns en grupp ädlingar, anförda av en furste. Dessa svarar nominellt inför kejsaren, men är i allt väsentligt självstyrande.

Några framträdande seder

Gästfrihet är en mycket central dygd i hela Ulearna. Den som inte kan ta emot en gäst i sitt hus är inte mycket värd. Den som reser på landsbyggden kan förvänta sig att få bo i gemensamhetshus eller hos framstående personer i byarna. De flesta köpingar driver ett gästhus, där resenärer kan bo. Bara i de de stora städerna och längs landsvägarna hittar man riktiga värdshus.

Kvinnor med hög status kortar normalt inte sitt hår. De flesta iler har rakt, tjockt hår, som är slitstarkt och med litet vård håller livet ut. Bara gifta kvinnor flätar sitt hår. Det varierar mellan olika landsändar huruvida gifta kvinnor ska fläta håret, men gemensamt är att änkor och ogifta kvinnor inte flätar sitt hår.

Klädnad

Ingen bär vitt (som i kritvitt, till skillnad från ofärgat). Vitt är förbehållet furstar och vissa religiösa ceremoniella dräkter.

Landsbyggdsbor: Långa tunikor i grälla färger dominerar klädedräkten på landsbygdden. Barn har oftast enfärgade eller tonade kläder, medan vuxna ofta bär mönstrade kläder. En insatt person kan uttyda mycket om en person från mönstret på dennes tunika.

**Köpingbor**: I sydöstra Ulearna (Broliron, Ron Durech och södra Sarangki) bär alla köpingbor byxor till vardags. Klänningar (i form av hopeland, sari, etc) är uteslutande ceremoniella dräkter. Snörliv är vanligt.

Sarangki-kampanjen: Bortom vår floddal

Karaktärerna är (relativt) unga människor från byn Zhite, ganska nära där Diniz rinner in i Broliron, i sydöstra Sarangki. Zhite är känd för sin fina djoko (ung. flodsöta; en sötsmakande släkting till nizhka som går att sälja dyrt till besuttna familjer). Livet är ganska stillsamt; ryktena om hazh-tamich (ung. gräsbrännarna) härjningar i Broliron och Ron Durech förefaller inte komma närmare. Ingen har sett till de kejserliga skatteindrivarna på över 10 år och fursten i det avlägsna Sarangki-ke är en barmhärtig man.

Detta är en kampanj för karaktärer som börjar som vanliga människor. Kampanjen är tänkt att vara småskalig och kanske litet mysig. Om allt går väl kommer karaktärerna så småningom att växa till sig och bli redo för mer storskalig handling.

Document Actions