Månbaskampanjen

Centrala karaktärer i planeringen

Följande karaktärer har varit huvudsakligen spelarkontrollerade:

• Thomas Collins, doctor of journalism. Koordinator och pressansvarig.
• Doktor Werner von Braun. Ansvarig för konstruktion av skyttlar och landare.
• Commander Robert Buck Tremaine. "Säkerhetsansvarig"
• Ed "Daddy" Harris. Ansvarig för StratWatch astronaututbildning och astronauternas talesman.
• William R Challenger. Geolog, arkeolog och astrofysiker.
• Sephram O'Toole. Chefsarkitekt och byggare.
• James McGraw, doctor of medicine and psychology. Ansvarig för utval av personal och koordinator för alla projket som rör livsbetingelserna ombord på en månbas.
• Bernard Richmond, engineer. Ansvarig för konstruktion av verktyg och utrustning för månbruk.

Några centrala NPCer:

• Mr Tod Kramer, administrator of NASA.
• Mr Randolph Hinterleben, deputy administrator and financial coordinator.

Bakgrund

Den så kallade nyårskuppen i Berlin 1944/45 resulterar i att Hitler blir dödad. Den nya regimen kapitulerar påföljande dag. Den amerikanska krigsmakten styr om sina resurser till Stilla havet och beslutar sig efter stor ångest för att invadera Japan. Blodiga strider drar ut kriget till april 1946, då den japanska kejsaren beordrar kapitulation och tar sitt liv.

Den amerikanska krigsmakten är mycket nedsliten och klarar inte av att hålla ordning i Ostasien. Åtskilliga regionala konflikter blossar upp. Amerikanerna överger vissa konflikter, men blir indragen i ett fortsättningskrig i Korea och senare i norra Kina 1948 - 1951, som inte avslutas förrän USA fäller en atombomb i Manchuriet, bara 350 km från Beijing. En ostadig fred tecknas och övergår i ett kallt krig som dominerar 50-talet.

Under tiden alieneras Central- och Nordeuropa alltmer från USA. Ett osannolikt samförstånd uppstår mellan Frankrike och Tyskland, som utgör kärnan i den nya Europaunionen. Fransk och tysk kultur dominerar Europa; Engelska kanalen är en massiv kulturell klyfta.

Tidig rymdflygning

Den första människan i rymden är en tysk, vid namn Meyer, i november 1944. Han flyger ett varv runt jorden strax utanför atmosfären och återvänder med foton som tydligt illustrerar den ryska framryckningen. Meyers vittnesmål sägs ha inspirerat kuppen och han blir posterchild för Tysklands resning från kapitulationen.

Några år senare upprepas Meyers bedrift av amerikanen Thornhurst. Thornhurst är mycket angelägen att få flyga i rymden och använder sitt politiska inflytande för att grunda NASA. Med hjälp av utrustning som amerikanska observatörer fått med sig från Tyskland strax efter krigsslutet och med NASA-pengar blir han själv den andra första människan i rymden 1951, emedan Meyers bedrift är närmast okänd i USA.

Thornhurst samlar många kända raketforskare omkring sig och producerar på kort tid stora framsteg i raketvetenskap. Thornhurst friar till USAF och får finansiering för ett omfattande program av små utsiktsposter i rymden, från vilka omfattande underrättelseverksamhet bedrivs mot jordytan. USA är i särklass vad gäller uppskjutningskapacitet och skjuter fram till 50-talets slut upp ett 30-tal dylika rymdstationer, som typiskt bemannas av 7 personer i 6-månaders skift. Programmet går under namnet StratWatch och dess tekniska kunnande kommer att spela avgörande roll för månbasprogrammet följande årtionde.

Rymdfartens årtionde

Historik för 60-talet (än så länge begränsat till den tid som inte blivit ordentligt avhandlad i spelet):

1961

11/11: Kennedy deklarerar att han avsätter nödvändiga resurser för att bygga en "stable scientific platform" på månen.

1962

29/7: Européerna landar på månen. Grüber och LeClerk blir de första människorna på månen. Europeerna refererar till månlandningen som ett stort fredsprojekt.

1963

10/3: Camp Winston-Smith upprättas (NASAs undervattensanläggning för utbildning av baspersonal) utanför Shetlandsöarna efter många förseningar och segdragna förhandlingar med UK.

22/11: Kennedy blir skjuten i kroppen, men överlever mirakulöst. Hans popularitet vet inga gränser.

1964

1/10: Kineserna skjuter upp sin första atomdrivna raket. Åtskilliga mindre länder fördömer Kina för nedsmutsning av atmosfären.

15/11: Kennedy vinner omval med överväldigande majoritet.

1965

11/4: Samtliga rymdfarande länder utom Kina undertecknar "Treaty on Principles Governing the Activities of States in the Exploration and Use of Outer Space, Including the Moon and Other Celestial Bodies."

28/7: MoonWatch anländer till månen. Månen fotograferas i stor detalj.

1967

17/2: Denna ödesmättade dag flyger amerikanerna sin första (fjärrstyrda) obemannade atomdrivna transport till månen. Transporten misslyckas med att docka med Moonwatch på första försöket, men en rådig mission control lyckas få skytteln i omloppsbana och den dockar på andra varvet. Den har sålunda inte bränsle att återvända till jorden. Samma dag siktas en kinesisk raket (tre sammansvetsade raketkammare) på väg till månen. Den visar sig innehålla utrustning och en skelettbesättning om två personer. Detta skapar en känsla av race i den amerikanska allmänhetens medvetande.

21/2: Stor diskussion utbryter inom projektet som leder fram till att man överger idén att bygga basen i skugga på sydpolen, till förmån för att bygga den i permanent dagsljus på nordpolen.

20/3: Mycket högupplösta bilder från flera mörka regioner på månytan och månens baksida återvänder till jorden med kurirraket.

2/4: CIA-källor antyder att ryssarna gör närmanden mot Europa och erbjuder sin uppskjutningskapacitet till Europeerna mot delaktighet i en Europeisk månbas.

7/5: Den andra kinesiska transporten anländer till månen. Intensiva förhandlingar pågår mellan USA och Kina.

11/5: Katastrofalt haveri i en av de kinesiska transporternas reaktorer. Stor del av utrustningen blir svårt radiakskadad. Ingen av skyttlarna är förmögna att återvända hem, så kineserna gör det enda möjliga och landar som planerat. Kineser dör i drivor; efter två veckor återstår bara 12 av de 140 männen och kvinnorna. Kennedy väljer att lägga locket på på de transkriptioner som Nasa gjort och erbjuda diskret hjälp. Den officiella historien är att kineserna störtar på ytan. Kennedy får koncessioner om att inte förvara kärnvapen på månen.

15/5: En omfattande oberoende utredning startas av senaten, för att omutvärdera alla aspekter av månbasprojektet.

9/10: Den första uppskjutningen med magnetaccelerering är en stor succé. "The Railgun" kommer i Guinness rekodbok som den största energianvändande installationen på jorden.

1968

1/2: Utvärderingskommissionen presenterar sin rapport, som i allt väsentligt ger NASA godkänt, men som markerar startpunkten för kraftigt ökad politisk inblandning i projektets detaljer. Bland annat får sysselsättningspolitiska hänsyn stor betydelse.

6/5: Europeerna presenterar sin plan för en tämligen stor bas i omlopp kring månen.

1/11: Den förste amerikanen, Hugh Cullahan, landar på månen för att samla detaljinformation om den tänkta landningslatsen. Bollandare används för första gången för att landa utrustning på månen. Cullahan bor på månen i en vecka i ett trycktält.

30/11: Uppskjutningen av månbasen börjar på allvar. Nästan en uppskjutning om dan görs.

1969

5/1: Planerade uppskjutningen av den första gruppen baspersonal som ska montera bas på månen.

19/4: Den hundrade uppskjutningen firas.

5/7: Den första forskaren ("civilisten") ska anlända på månen.