You are here: Home Topics offentlighetsprincip
Quests integritetsblogg

offentlighetsprincip

Jun 17, 2009

ACTA - slutet på en tradition?

Dagspressen har på allvar fått upp ögonen för ACTA-förhandlingarna. Det lär sannolikt inte få så stor effekt på hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna. Det krävs en enorm ansträngning att få en boll som ACTA-förhandlingarna i rullning. Att ändra spelreglerna under resans gång är riskabelt.

Den intressanta frågan är snarare vilken inverkan allmänhetens krav på insyn i en internationell förhandling får på nästa fördragsprocess som drar igång. ACTA-förhandlingarna berör bara perifert upphovsrätt och det finns all anledning att anta att det kommer att behöva hållas åtskilliga internationella förhandlingar innan en moderniserad upphovsrätt kommer till stånd.

Kärnan i ACTA är att bara italienare får exportera Gucci-väskor. Detta har internetsfrihetsrörelsen (ännu) inget större problem med. Om den slutliga texten innehåller det minsta pip utöver detta, kommer det att bli ett redigt liv på gräsrotsnivå i EU och USA, som de inblandade departementen inte kommer att glömma i första taget.

Frågan är nu: kommer detta att leda till större öppenhet i internationella förhandlingar, eller till att internationella förhandlingar byts mot mer bilaterala och/eller informella förhandlingar som är lättare att "gömma"? WIPOs ställning försvagades som ett resultat av ökade krav på öppenhet (se t.ex EFFs webbpostade transkript från WIPO-mötet om "The Broadcast Treaty"). Mina pengar är på fler obskyra förkortningar och oortodoxa former för att skapa internationella avtal.

Det är ju egentligen ganska rimligt [säger Andreas Moberg, doktorand på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet]. När förhandlingarna om förslaget till avtal är klara ska förslaget antas, och då läggs idén fram. Det går att jämföra med att en proposition inte stöts och blöts i media innan den är färdigskriven och går ut på remiss.

Nja, det finns nog en del proppar som flitigt avhandlas i pressen innan de publiceras, men det är inte poängen. Att arbetsmaterial från arbetet i svensk förvaltning och parlamentariska utredningar inte är offentligt får nog mer anses vara en tradition som uppkommit för att det var svårt att tillhandahålla detta arbetsmaterial till allmänheten, snarare än en princip.

Det är inte längre svårt att tillhandahålla arbetsmaterial till allmänheten. Tvärt om är det ett rimligt krav från allmänheten att folkvalda och deras tjänstemän använder effektiva verktyg i hanteringen av sina dokument. En av många bieffekter av en effektiv dokumenthantering är att det är trivialt att dela med sig av materialet.

En systemutvecklare som följet best practice i sitt utvecklingsarbete tänker över sina ändringar och checkar in senast vid arbetsdagens slut. Versionshanteringssystemet håller reda på vem som gör vilka versioner som är aktuella, vem som gjort vilka ändringar och meddelar intresserade parter via mejl eller blog.

Metodiken skulle fungera utmärkt även för arbetet med propositioner eller utkast till internationella avtal.

Ja, självklart skulle det bli tjafs och press när propositionen skrivs eller förhandlingen förbereds. Det är mycket bättre än tjafs och press när propositionen läggs fram eller avtalet är färdigförhandlat och de enda alternativen sannolikt är att godkänna eller förkasta förslaget i sin helhet.

Sep 07, 2008

Beatrice Ask vill göra omöjlig distinktion

På DN kan man läsa att Beatrice Ask vill se över domstolens regelverk för utlämnande av förundersökningar:

Det kan finnas luckor i regelverket som vi måste titta på. Det finns inget allmänintresse i att publicera det här materialet, det är ett grottande i det extrema och obehagliga och kan utgöra en kränkning mot familjen, säger Beatrice Ask till DN.se.

Den centrala frågan i sammanhanget är: Varför har detta rättsfall ägnats så mycket uppmärksamhet? Obehaget som familjen lider är ju i proportion till den uppmärksamhet som gammelmedia riktat mot 1) rättegången och 2) TPB-publiceringen.

Exempel på ointressanta frågeställningar: Var det etiskt riktigt av Beckroth att publicera materialet på TPB? Borde TPB hörsamma familjens begäran?

Fundamentet i offentlighetsprincipen är ju att jag ska utvärdera relevansen av handlingens olika delar. I mitt öra låter just obduktionsbilder som en mycket central del av det material jag behöver för att kunna verifiera att rättegången varit juste. Myndigheten kan knappast själv förutsäga vilka delar av handlingen jag kan tänkas tvivla på - alldeles obeaktat den uppenbara risken för missbruk.

Det finns bara en människa som ska skämmas: det är den person som tipsade TV4 och drev upp nedladdningarna från några hundra till tiotusentals. Möjligen ska TV4 också skämmas för sin hafsiga hantering av frågan.