You are here: Home Topics internet
Quests integritetsblogg

internet

May 31, 2009

Fildelning i ett mikroekonomiskt perspektiv

Ibland tar det lång tid innan man kommer till enkla insikter. Så var det för mig om fildelningens marknadsekonomiska sida.

Jag har huvudsakligen resonerat om upphovsrätt i kognitiva och sociologiska termer. Min poäng har varit att den ekonomiska aspekten av fildelning är av underordnad betydelse för den som fildelar. Fildelning kan emellertid betraktas och förstås även i ekonomiska termer.

Distributionsmekanismen Internet finansieras till mycket stor del genom fasta avgifter som betalas av de anslutna noderna. De huvudsakliga faktorerna som reglerar avgiften är 1) var noden ansluts och 2) anslutningens bandbredd och kvalitet.

Ovanpå detta kommer infrastruktur som förenklar skapande och pubilcering av innehåll: FTP- och bittorrent-sajter, webbfora, blogg-sajter.  Delar av denna infrastruktur finansieras med reklamintäkter, men en väsentlig del av den drivs ideellt. Tänk Pirate Bay: reklam finansierar hosting och drift, men lejonparten av insatsen är ideellt arbete från användarna.

Ett generaliserat "jag" lägger alltså ned både pengar och fritid på att underhålla en omfattande digital distributionsmekanism och att promota skapare.

Med den beskrivningen av fildelaren, blir likheten mellan fildelaren och skivbolag, förläggare eller filmdistributionsbolag slående. Striden mellan pirater och etablerade intressenter blir en strid om vem som ska bestäma vem som släpps in på marknaden.

Den här förklaringsmodellen gör det tydligt att skaparna egentligen inte berörs nämnvärt av själva striden (även om utfallet av den naturligtvis kan leda till drastiskt annorlunda villkor för dem). På raljerande klarspråk: piraterna utmanar de etablerade aktörernas privilegium att få profitera på och suga ut skapare.

Exemplarframställningsedeln av upphovsrätten blir en del av etablissemanget och de utmanas tillsammans. Det blir då inte så intressant att diskutera moralen i fildelning, eftersom det sker i relation till den ena sidans norm.

Nov 30, 2008

Nej, lag är INTE programkod

Filed Under:

Återkommande brukar det framhållas att lag är programkod exekverad på samhällen.

Jag önskar att bloggosfären höjde kvalitetsnivån ett litet uns genom att sluta göra denna irrelevanta jämförelse.

Programkod produceras med syfte att uppnå en viss effekt. Lag skrivs i syfte att undvika en viss effekt. Det är ett av rättstatens fundament att det som inte är förbjudet är tillåtet. Sålunda syftar inte lag till att forma samhället, utan att begränsa vilka former det kan ta.

Programkod kan uttrycka sig i exakt de begrepp som processorn exponerar. Lag kan uttrycka sig i vilka begrepps som helst, inklusive begrepp som inte existerar innan lagen skrivs. Ett aktuellt exempel är upphovsrätten, som inte fanns innan den enkodas i lag.

Utan programkod uppstår ingen aktivitet. Utan lag är aktivitetsmängden den samma, om än annorlunda. Dett är för att i en dator är det programkoden som inkapslar syftet, men i ett samhälle är det de enskilda individerna som tillhandahåller syftet.

Sep 07, 2008

Beatrice Ask vill göra omöjlig distinktion

På DN kan man läsa att Beatrice Ask vill se över domstolens regelverk för utlämnande av förundersökningar:

Det kan finnas luckor i regelverket som vi måste titta på. Det finns inget allmänintresse i att publicera det här materialet, det är ett grottande i det extrema och obehagliga och kan utgöra en kränkning mot familjen, säger Beatrice Ask till DN.se.

Den centrala frågan i sammanhanget är: Varför har detta rättsfall ägnats så mycket uppmärksamhet? Obehaget som familjen lider är ju i proportion till den uppmärksamhet som gammelmedia riktat mot 1) rättegången och 2) TPB-publiceringen.

Exempel på ointressanta frågeställningar: Var det etiskt riktigt av Beckroth att publicera materialet på TPB? Borde TPB hörsamma familjens begäran?

Fundamentet i offentlighetsprincipen är ju att jag ska utvärdera relevansen av handlingens olika delar. I mitt öra låter just obduktionsbilder som en mycket central del av det material jag behöver för att kunna verifiera att rättegången varit juste. Myndigheten kan knappast själv förutsäga vilka delar av handlingen jag kan tänkas tvivla på - alldeles obeaktat den uppenbara risken för missbruk.

Det finns bara en människa som ska skämmas: det är den person som tipsade TV4 och drev upp nedladdningarna från några hundra till tiotusentals. Möjligen ska TV4 också skämmas för sin hafsiga hantering av frågan.

Aug 23, 2008

FRA-lagen ur ett Internetsäkerhetsperspektiv

Filed Under:

Den utrustning för trafikinspektion som FRA-lagen stipulerar är ett fantastiskt verktyg för den som vill kapa eller förfalska trafik över Internet. Detta gäller förvisso varje centralt placerad router i Internet. Skillnaden är att genom FRA-lagen skapas en installation som från en central punkt erbjuder denna möjlighet för, i allt väsentligt, alla routrar i Sverige.

Med hjälp av den här installationen kan FRA kapa i stort sett vilken okrypterad Internetkommunikation som helst.

Hur går detta till? FRA kan väl bara avlyssna trafiken, inte påverka den? Nej, men en av Internets styrkor är att den grundläggande designen är mycket enkel - dum om man så vill. Så här går det till:

FRA ser en förbindelse som ser intressant ut. Låt oss säga att Alice vill skicka ett mejl till Bob. Alice dator ansluter till Bobs mejlserver. FRA ser Alice försök att öppna en förbindelse och skickar ett svar till Alice som om det kommit från Bobs mejlserver. På grund av Internets design kan de i princip skicka detta svar var som helst ifrån, eftersom Internet generellt tillåter att man "ljuger" om avsändaradress. Samtidigt skickar de ett meddelande till Bobs mejlserver som stänger förbindelsen igen. Nu kommer Bobs mejlserver att kasta all trafik från Alice dator, eftersom de inte har en förbindelse, men FRA kan fejka fortsatta svar till Alice, så att hennes dator tror att den pratar med Bobs mejlserver. Detta kallas en man-in-the-middle-attack. Det enda som krävs är att FRAs första svar når Alice innan Bobs mejlserver hinner svara.

En snarlik metod används för att störa fildelningvissa håll.

Låt oss nu inte vara paranoida. FRA begränsas på samma sätt som andra myndigheter av svensk lag och kan förväntas hålla sig på mattan. Det finns emellertid ingenting som hindrar att FRA använder den här mekanismen för att kapa förbindelser som initieras från utlandet.

Till detta kommer det faktum att den så kallade "samverkanspunkten" kan kapas/hackas, eftersom den är ansluten till Internet.