You are here: Home Problemet med "teknikneutral" lagstiftning
Problemet med "teknikneutral" lagstiftning
Document Actions

Problemet med "teknikneutral" lagstiftning

Filed Under:

Det finns flera exempel under 00-talet på lagstiftning som moderniserats för att bli teknikneutral. Man kan tycka att detta är berömvärt, men som "FRA-lagen" visar, kan det vara det problematiskt att faktiskt vara relevant neutral.

I takt med att innovativ teknologi får en mer central del i våra liv, följer behovet att modernisera lagstiftningen för att matcha människors intuition om vad som borde vara tillåtet. Under 2000-talet har en viktig komonent i denna modernisering varit att genom "teknikneutrala" formuleringar gardera sig mot framtiden.

Det mest aktuella fallet är den del av "FRA-lagen" som syftar till att utvidga underrättelseverksamhetens befogenheter till att avlyssna även sådan kommunikation. I sin proposition 2006/07:63 skriver regeringen, i avsnitt 7.3.1:

Regeringen anser att en lagreglering av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten därför bör vara teknikneutral på så sätt att signalerna rättsligt sett bör behandlas lika oavsett hur och från vilket medium kommunikationen inhämtas.

Men problemet är ju att olika teknologier närmast definitionsmässigt inte kan behandlas lika. Signalspaning i etern kan inte likställas med signalspaning i kabel.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Anta att "FRA-lagen" har trätt i kraft. Anta vidare att tillverkningen av obemannade små flygfarkoster, "bin", är så billig att de kan användas för vardaglig transport av små försändelser. Om du har en GPS i din mobiltelefon kan du få ditt paket levererat dit du för ögonblicket befinner dig.

Senaste modet bland invånarna är att skicka emotogram till varandra. Ett emotogram är en inspelning av hur man känner sig just nu, inspelat från alla de sensorer som människor bär på sig för att hålla koll på sin hälsa. Eftersom emotogram är mycket data (och det är tjockt i etern i storstäderna), skickar man dem med särskilda bin som inte kan transportera last, men istället har minnen som normalt används för att skicka stora dataförsändelser mellan företag. De äldre skakar på huvudet, men de unga älskar emotogrammen, för de gör att de kan överbrygga avgrunden som skiljer en människa från en annan.

Det specifika användningsfallet kanske är litet osannolikt, men det bygger på teknologi som är nära förestående. Ett mer drastiskt exempel på teknikneutral signalspaning kan läsas här.

Eftersom FRA-lagens skrivning försöker vara "teknikneutral" kan man nu fråga sig om lagtexten berör dessa emotogram? Propositionen (som riksdagen bifallit) säger så här i avsnitt 7.3.2:

Begreppet ”elektroniskt kommunikationsnät” definieras som ett system för överföring [...] av signaler. Det bör dock i den nu aktuella lagen fokuseras på vad som får inhämtas, snarare än i vilket system signalerna överförs. I förslaget till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avses med signaler i elektronisk form alla former av signaler som överförs bl.a. med hjälp av elektromagnetiska vågor. Det saknas därför enligt regeringens uppfattning anledning att gå ifrån den i promemorian föreslagna lydelsen.

Eftersom våra bin inte använder några elektromagnetiska vågor för att överföra emotogrammen, skulle de inte att omfattas av lagen, trots att de är kommunikation. Det är emellertid ingen tvekan om att emotogrammen hade varit lovligt byte om de skickats genom optisk fiber. 

Om propositionen hade valt en något annorlunda formulering genom att fokusera än mer på kommunikation och mindre på teknologi hade emotogrammen förmodligen ansetts falla innanför lagen - sannolikt i strid med de flesta människors intuition.

Lagen är alltså inte teknikneutral. Det beror naturligtvis på att den använder begreppet "elektromagnetiska vågor". Men oavsett hur den varit formulerad, hade det kunnat inkludera eller exkludera ny teknologi, beroende på tämligen oviktiga implemnetationsdetaljer.

Min poäng är att teknologi transformerar samhället och dess värderingar. Överdrivet specifik lagstiftning kan vara lätt att kringgå, men det är på många sätt farligare att göra lagen "teknikneutral" eftersom det lätt leder till att lagen måste tolkas utöver vad som beskrivs i dess förtexter. Denna tolkning, särskilt när den görs av domstolar, tenderar att försöka utröna lagstiftarens avsikt med lagen och applicera denna på det nya området. Problemet är att teknologin har förändrat medborgarnas uppfattning; lagstiftarens avsikt får därför anses omodern.

Ett exempel på denna transformation av upptfattning och problemet med så kallade teknikneutrala formuleringar är uppdateringen av definitionen av vad som utgör en licenspliktig tevemottagare. Lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (1989:41) justerades 2006 (och trädde i kraft 2007-01-01) från att ha förlitat sig på att begreppet tevemottagare i sig är tillräcklig vägledning, till att bli mer teknikneutral:

2 § En TV-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV- program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål.

Det egentliga syftet är förstås att inkludera utrustning som kan ta emot program från public service även om den inte kan ta emot marksänd radio. Jag vågar påstå att mycket få svenskar tycker att det är rimligt att SVT kan kräva alla datorägare på tevelicens bara genom att publicera hela sitt programutbud på Internet. Internet fungerar inte så. Att justera den här lagen till att inkludera teveprogram över Internet verkar tämligen dumt i ljuset av att Internet är i full färd med att transformera tevemediet i sin helhet.

Ett annat intressant exempel på teknikneutral lagstiftning är förslaget på ny patientdatalag. Jag ska inte tråka ut er med detaljerna i denna lag, men den anser sig vara teknikneutral eftersom den inte längre gör skillnad på journaler lagrade på papper och sådana som lagras elektroniskt. Den är emellertid inte anpassad för att ta hänsyn till förändringar i begreppet journal. Mot bakgrund av till exempel Google Health, känns det som ett ganska sannolikt scenario att just vad som lagras i en journal och vad som betraktas som en journal kommer att ändras. Lagen kommer alltså bara att vara teknikneutral i ett ganska snävt avseende.

Begreppet teknikneutral kan hjälpa oss att utforma ny lagstiftning som inte är onödigt specifik, men som modernisering av befintlig lag förefaller det vara en bra indikation på att ett större grepp behövs.

HTTP/1.1 200 OK Server: Zope/(Zope 2.10.7-final, python 2.4.5, linux2) ZServer/1.1 Plone/3.1.3 Date: Fri, 20 Apr 2012 22:56:44 GMT Content-Length: 21102 Expires: Sat, 1 Jan 2000 00:00:00 GMT Content-Type: text/html;charset=utf-8 Content-Language: en-us Problemet med "teknikneutral" lagstiftning — quest.windwards.net
You are here: Home Problemet med "teknikneutral" lagstiftning
Problemet med "teknikneutral" lagstiftning
Document Actions

Problemet med "teknikneutral" lagstiftning

Filed Under:

Det finns flera exempel under 00-talet på lagstiftning som moderniserats för att bli teknikneutral. Man kan tycka att detta är berömvärt, men som "FRA-lagen" visar, kan det vara det problematiskt att faktiskt vara relevant neutral.

I takt med att innovativ teknologi får en mer central del i våra liv, följer behovet att modernisera lagstiftningen för att matcha människors intuition om vad som borde vara tillåtet. Under 2000-talet har en viktig komonent i denna modernisering varit att genom "teknikneutrala" formuleringar gardera sig mot framtiden.

Det mest aktuella fallet är den del av "FRA-lagen" som syftar till att utvidga underrättelseverksamhetens befogenheter till att avlyssna även sådan kommunikation. I sin proposition 2006/07:63 skriver regeringen, i avsnitt 7.3.1:

Regeringen anser att en lagreglering av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten därför bör vara teknikneutral på så sätt att signalerna rättsligt sett bör behandlas lika oavsett hur och från vilket medium kommunikationen inhämtas.

Men problemet är ju att olika teknologier närmast definitionsmässigt inte kan behandlas lika. Signalspaning i etern kan inte likställas med signalspaning i kabel.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Anta att "FRA-lagen" har trätt i kraft. Anta vidare att tillverkningen av obemannade små flygfarkoster, "bin", är så billig att de kan användas för vardaglig transport av små försändelser. Om du har en GPS i din mobiltelefon kan du få ditt paket levererat dit du för ögonblicket befinner dig.

Senaste modet bland invånarna är att skicka emotogram till varandra. Ett emotogram är en inspelning av hur man känner sig just nu, inspelat från alla de sensorer som människor bär på sig för att hålla koll på sin hälsa. Eftersom emotogram är mycket data (och det är tjockt i etern i storstäderna), skickar man dem med särskilda bin som inte kan transportera last, men istället har minnen som normalt används för att skicka stora dataförsändelser mellan företag. De äldre skakar på huvudet, men de unga älskar emotogrammen, för de gör att de kan överbrygga avgrunden som skiljer en människa från en annan.

Det specifika användningsfallet kanske är litet osannolikt, men det bygger på teknologi som är nära förestående. Ett mer drastiskt exempel på teknikneutral signalspaning kan läsas här.

Eftersom FRA-lagens skrivning försöker vara "teknikneutral" kan man nu fråga sig om lagtexten berör dessa emotogram? Propositionen (som riksdagen bifallit) säger så här i avsnitt 7.3.2:

Begreppet ”elektroniskt kommunikationsnät” definieras som ett system för överföring [...] av signaler. Det bör dock i den nu aktuella lagen fokuseras på vad som får inhämtas, snarare än i vilket system signalerna överförs. I förslaget till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet avses med signaler i elektronisk form alla former av signaler som överförs bl.a. med hjälp av elektromagnetiska vågor. Det saknas därför enligt regeringens uppfattning anledning att gå ifrån den i promemorian föreslagna lydelsen.

Eftersom våra bin inte använder några elektromagnetiska vågor för att överföra emotogrammen, skulle de inte att omfattas av lagen, trots att de är kommunikation. Det är emellertid ingen tvekan om att emotogrammen hade varit lovligt byte om de skickats genom optisk fiber. 

Om propositionen hade valt en något annorlunda formulering genom att fokusera än mer på kommunikation och mindre på teknologi hade emotogrammen förmodligen ansetts falla innanför lagen - sannolikt i strid med de flesta människors intuition.

Lagen är alltså inte teknikneutral. Det beror naturligtvis på att den använder begreppet "elektromagnetiska vågor". Men oavsett hur den varit formulerad, hade det kunnat inkludera eller exkludera ny teknologi, beroende på tämligen oviktiga implemnetationsdetaljer.

Min poäng är att teknologi transformerar samhället och dess värderingar. Överdrivet specifik lagstiftning kan vara lätt att kringgå, men det är på många sätt farligare att göra lagen "teknikneutral" eftersom det lätt leder till att lagen måste tolkas utöver vad som beskrivs i dess förtexter. Denna tolkning, särskilt när den görs av domstolar, tenderar att försöka utröna lagstiftarens avsikt med lagen och applicera denna på det nya området. Problemet är att teknologin har förändrat medborgarnas uppfattning; lagstiftarens avsikt får därför anses omodern.

Ett exempel på denna transformation av upptfattning och problemet med så kallade teknikneutrala formuleringar är uppdateringen av definitionen av vad som utgör en licenspliktig tevemottagare. Lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (1989:41) justerades 2006 (och trädde i kraft 2007-01-01) från att ha förlitat sig på att begreppet tevemottagare i sig är tillräcklig vägledning, till att bli mer teknikneutral:

2 § En TV-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV- program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål.

Det egentliga syftet är förstås att inkludera utrustning som kan ta emot program från public service även om den inte kan ta emot marksänd radio. Jag vågar påstå att mycket få svenskar tycker att det är rimligt att SVT kan kräva alla datorägare på tevelicens bara genom att publicera hela sitt programutbud på Internet. Internet fungerar inte så. Att justera den här lagen till att inkludera teveprogram över Internet verkar tämligen dumt i ljuset av att Internet är i full färd med att transformera tevemediet i sin helhet.

Ett annat intressant exempel på teknikneutral lagstiftning är förslaget på ny patientdatalag. Jag ska inte tråka ut er med detaljerna i denna lag, men den anser sig vara teknikneutral eftersom den inte längre gör skillnad på journaler lagrade på papper och sådana som lagras elektroniskt. Den är emellertid inte anpassad för att ta hänsyn till förändringar i begreppet journal. Mot bakgrund av till exempel Google Health, känns det som ett ganska sannolikt scenario att just vad som lagras i en journal och vad som betraktas som en journal kommer att ändras. Lagen kommer alltså bara att vara teknikneutral i ett ganska snävt avseende.

Begreppet teknikneutral kan hjälpa oss att utforma ny lagstiftning som inte är onödigt specifik, men som modernisering av befintlig lag förefaller det vara en bra indikation på att ett större grepp behövs.