You are here: Home Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?
Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?
Document Actions

Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?

Filed Under:

I regeringens proposition 2006/07:63, "2.2 Förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet" framgår det:

2 § Inhämtning som sker i tråd får endast avse signaler som förs över Sveriges gräns i tråd som ägs av en operatör.

Jamen, vafan? På vilket sätt är detta en relevant precisering av signalspaningsmyndighetens befogenheter? Signalspaning i kabelnätverken handlar om att spana efter meddelanden där minst ena parten befinner sig i Sverige. Är det acceptabelt att inkräkta på en persons privatliv åt gången, men inte när de är två på en gång?

På vilket sätt blir mitt privatliv mindre inskränkt för att de jag kommunicerar med befinner sig utanför Sverige? Senast jag kollade Europakonventionen för mänskliga rättigheter, sade den så här i artikel 10:

Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

Historikt handlar ju signalspaning om att spana efter signaler som utbyts mellan parter som båda befinner sig utanför Sveriges gräns, eller möjligen olovligen innanför gränsen. Då kanske det var rimligt att skilja på vad som pågick inom och utanför gränsen.

En intressant konsekvens av denna distinktion per nationsgräns är att min politiska verksamhet på EU-nivå nu inte längre är skyddad. Jag kan kommunicera med andra svenskar, men mitt politiska engagemang inom EU kommer nu att övervakas av staten.

HTTP/1.1 200 OK Server: Zope/(Zope 2.10.7-final, python 2.4.5, linux2) ZServer/1.1 Plone/3.1.3 Date: Fri, 20 Apr 2012 23:01:46 GMT Content-Length: 15266 Expires: Sat, 1 Jan 2000 00:00:00 GMT Content-Type: text/html;charset=utf-8 Content-Language: en-us Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet? — quest.windwards.net
You are here: Home Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?
Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?
Document Actions

Transnationell kommunikation inte en mänsklig rättighet?

Filed Under:

I regeringens proposition 2006/07:63, "2.2 Förslag till lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet" framgår det:

2 § Inhämtning som sker i tråd får endast avse signaler som förs över Sveriges gräns i tråd som ägs av en operatör.

Jamen, vafan? På vilket sätt är detta en relevant precisering av signalspaningsmyndighetens befogenheter? Signalspaning i kabelnätverken handlar om att spana efter meddelanden där minst ena parten befinner sig i Sverige. Är det acceptabelt att inkräkta på en persons privatliv åt gången, men inte när de är två på en gång?

På vilket sätt blir mitt privatliv mindre inskränkt för att de jag kommunicerar med befinner sig utanför Sverige? Senast jag kollade Europakonventionen för mänskliga rättigheter, sade den så här i artikel 10:

Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

Historikt handlar ju signalspaning om att spana efter signaler som utbyts mellan parter som båda befinner sig utanför Sveriges gräns, eller möjligen olovligen innanför gränsen. Då kanske det var rimligt att skilja på vad som pågick inom och utanför gränsen.

En intressant konsekvens av denna distinktion per nationsgräns är att min politiska verksamhet på EU-nivå nu inte längre är skyddad. Jag kan kommunicera med andra svenskar, men mitt politiska engagemang inom EU kommer nu att övervakas av staten.